Arkiv: Archived Performances

  • JJ’s voices

    JJ’s voices

    I november 2009 gjorde Cullbergbaletten för första gången entré på Dansens Hus lilla scen i ett samarbete med de kanadensiska koreograferna Crystal Pite och Benoît Lachambre.

    Verket  JJ’s voices skapades direkt för Cullbergbaletten av den kanadensiske koreografen, konstnären, improvisatören och konstnärliga ledaren för Par B.L.eux. i Montréal, Benoît Lachambre. JJ’s voices är inspirerat av Janis Joplins röst och dansarna bär hennes sånger genom kropparna.

    Benoît Lachambre är koreograf, artist, improvisatör, lärare och konstnärlig ledare för det egna kompaniet Par B.L.eux. i Montréal. Han har varit en del av den internationella dansscenen de senaste trettio åren och har under hela sin karriär arbetat utforskande med rörelsen och dansen. Visuella element och inslag av performance är oskiljaktiga koreografin i hans verk. Par B.L.eux arbetar med samtida och gränsöverskridande koreografiska verk och har ett nära samarbete med koreografer och konstnärer över hela världen. Benoît Lachambre har medverkat i ett antal filmer och är flerfaldigt prisbelönad för sina verk. Samarbetet med Cullbergbaletten blir hans första i Sverige.

    Längd: ca 60 minuter
    Urpremiär på Dansens Hus Lilla scen, Stockholm, 25 november 2009

    First, we looked at a way to reveal body processes. Showing the substance that surrounds the dancer’s physical, sensorial, and energetic events. Although we are addressing these experiences, we primarily found a way to glide on intensities which primarily felt too strong to be sustained alone. We reveal the necessity to share time, space and emotion in order to carry the richness of the fundamental nature embodied in this work.

    JJ’s voiceslooks at sensations, intents and dreams as one shifts behind what precedes the expression of voicing. Perhaps is it about the heart’s intentions as it sees how the body-mind flows through the unknown. Clothing the body as a shell hovering over the content of transition, revealing the self through the wondering realm of the symbolic identity, we feel the
    self as a transparent soul container.

    The raw, passionate and unafraid brilliances that revealed an ingenious mind making no concessions in order to be living its convictions at the fullest. Could it be the sound of voices carried from an old soul in a young body? It lives so fearlessly that it consumes itself at a speed we must embrace as many to reach what Janis Joplin, with her singing, has revealed. Carrying the hopes of a fearless generation that has left traces that still rocks our hearts today.

    Benoît Lachambre

     

    Pressröster

    ”…självlysande start på en ny era för Cullbergbaletten.”
    Dagens Nyheter

    ”Att möta en publik på en mindre scen och i ett intimt rum är också nytt för de skickliga Cullbergdansarna. Tillsammans med det öppna och lekfulla ger det en vink om en ny, möjlig väg.”
    Expressen

    ”Lachambre har i JJ’s voices skapat ett knivskarpt avtryck av samtidsmänniskan, en individ som växlar mellan nertryckt anonymitet och desperat utlevelse. Det är en tung men samtidigt mycket befriande upplevelse att bli konfronterad av någon som vågar se oss sådana som vi har blivit.”
    Nummer

  • Playback

    Publik och dansare möts i ett interaktivt spel.

    I Cullbergbalettens Playback får publiken välja tematik och rörelsekaraktär för det som ska ske på scenen. Utifrån dessa val improviserar dansarna i olika konstellationer och nya kombinationer uppstår. Tillsammans skapar publiken och dansarna helt unika sekvenser.

    Cullbergbalettens första Playback presenterades i Santiago, Chile i januari 2012 och har sedan dess framförts på ett flertal platser inomhus och utomhus både i Sverige och utomlands.

  • Reproduction (2015)

    Reproduction (2015)

    I alla tider har det funnits en kommunikation mellan den som exponerar sin kropp och den som tittar på den och genom hela danshistorien har kommunikationen mellan dansare och publik fascinerat. Vem kontrollerar egentligen vem? Vad är det som definierar kommunikationen mellan den som dansar och den som tittar? Publikens blick har förförts, triggats, regisserats och manipulerats av koreografer.

    Koreografen Eszter Salamon ifrågasätter blickens makt hos dansare och publik samtidigt som hon ifrågasätter den utförande kroppen. Är vad vi uppfattar det vi får? Är kroppen en konstruktion av våra begär och rädslor? Vad exponerar vi när vi exponerar kroppen inför någon annans blick?

    Eszter Salamon, ursprungligen från Ungern, med bas i Paris, är verksam som koreograf, dansare och artist. Hennes verk presenteras kontinuerligt i Europa, USA och Asien. Hon har skapat solon som What a Body You Have, Honey (2001) och Giszelle (2001) i samarbete med Xavier Le Roy. Salamon har också skapat Magyar Tàncok (2005) med ungerska folkdansare och musiker. Nvsbl (2006), en filmkoreografi i samarbete med Bojana Cvejic, AND THEN (2007), och tillsammans med Arantxa Martinez, konsertföreställningen Without You I Am Nothing (2007) med Lukas Minkus och Ramon Pozo. Dance #1/Driftworks (2008), i samarbete med Christine De Smedt, Voice Over (2009), ett verk beställt och tolkat av Christina Rizzo, Dance for Nothing (2010) och tillsammans med Peter Böhm, Bojana Cvejic och Cédric Dambrain Tales of the Bodiless (2011). Hennes Reproduction, för åtta dansare, hade urpremiär 2004 och blev mycket omtalad. För Cullbergbaletten har hon skapat en ny version av samma verk.

    Reproduction (2015)

    Längd 65 minuter, ingen paus
    Dansare 8 dansare

  • The Return of The Modern dance

    The Return of The Modern dance

    Amerikanska Trajal Harrell, en av dansvärldens för närvarande mest uppmärksammade koreografer, skapade ett verk för sex  av Cullbergbalettens manliga dansare som utgår från den tidiga moderna dansens inflytande.

    Trajal Harrell turnerar världen över och arbetar i gränslandet mellan samtida dans och vougens grunder. Flera av hans verk har blivit utsedda till bästa dansverk av bland andra Time Out New York. Harrells verk har blivit inbjudna till internationella festivaler och hans verk har presenterats på flera platser i USA. Trajal Harrell är kanske mest känd för en serie verk med titeln Twenty Looks or Paris is Burning at the Judson Church som gestaltade ett möte mellan tidig postmodern dans och vougingtraditionen och som skapades i sju storlekar. Samtliga sju verk turnerar flitigt internationellt. Antigone Sr., det stora bland verken, tilldelades 2012 en Bessie Award för bästa produktion. Nyligen påbörjade Harrell ett nytt arbete där han studerar buto utifrån vougingtraditionens teori. Used Abused and Hung Out to Dry hade premiär i februari 2013 på The Museum of Modern Art, MoMA, i New York där han också har residens för att vidare utveckla sina verk.

    Världspremiär på Dansstationen, Malmö 19 mars 2015.

    Längd 30 minuter
    Med sex dansare

     

    ”Verket framförs så gripande att parodin inte får en chans att smyga sig in. Det är det som gör The Return of The Modern Dance så berörande, och det är vackert.”

    De Volkskrant

  • 11th Floor

    11th Floor

    Stjärnkoreografen Edouard Lock har skapat ett exklusivt och klassiskt passionsdrama inspirerat av 1950-talets jazz och film noir: 11th Floor.

    11th Floor
    Längd cirka 50 minuterEn av världens främsta koreografer Edouard Lock skapade 11th Floor direkt för Cullbergbaletten hösten 2014. Verket som inspirerats av 1950-talets jazz och film noir kretsar kring ett outtalat passionsdrama, osäkra relationer och undertryckta känslor. Med specialskriven musik av Gavin Bryars och kostym av Ulrika van Gelder blir verket ett elegant och sofistikerat kostymdrama med tio av kompaniets dansare. Kompositören, jazzmusikern och basisten Gavin Bryars har skapat musik till ett flertal operor, stråkkvartetter, konserter, körer och skapat ett flertal instrumentella verk. Han har samarbetat med flera koreografer och regissörer, vid sidan av Edouard Lock, även Merce Cunningham och Robert Wilson.
    Edouard Lock skapade redan vid 20 års ålder verk för flera kompanier i hemlandet Kanada. Lock grundade sitt eget kompani La La La Human Steps 1980 i Montréal och kompaniet fick internationella framgångar med storslagna helaftonsverk. Den prisbelönade Lock har vid sidan av verk för andra kompanier också samarbetat med bland andra Louise Lecavallier, David Bowie och Frank Zappa och räknas som en av de banbrytande superstjärnorna inom den moderna dansen.

    ”Det är suggestivt, snyggt och med en koreografisk densitet som det var länge sedan jag såg Cullbergbaletten excellera i.”

    – Aftonbladet

    ”Från första ögonblicket förtrollande.”

    ”Cullbergbaletten övertygar”

    ”I scenfonden spelar det suveräna fyrmannabandet, väglett av Gavin Bryars sinnrika nykomposition som vore värd en egen recension.”

    ”11th Floor är en svindlande koreografi om festen som aldrig vill men måste ta slut.”

    ”Cullbergbaletten kan på allvar återetablera sig som en självklar storhet på den internationella dansscenen.”

    –DN

     

  • Eurydike är död

    Palle Nielsen’s graphic suite of Orfeus and the Eurydic motif inspired Birgit Cullberg to a modern version on this theme where the underground Hades is a petrified and warlike world. The ballet expresses the individual’s powerlessness in front of a society in which violence rests and an attempt to break out uncontrollably.

    Eurydike’s death premiered in January 1968 and became an important political work on the individual’s struggle against power and oppression in a dictatorship, inspired by the film The Battle of Algiers , led by Gillo Pontecorvo and with music by Ennio Morricone.

    Eurydike’s death was recorded for SVT 1970 with the Cullberg Ballet dancer. At SVT Open archive there is a documentary A choreographer’s work on Birgit’s work with the set. The work was danced at the Royal Opera in Stockholm in 1984 to celebrate Birgit’s 75th birthday. Eurydike’s death was recreated by Ana Laguna and Mats Ek 2017 for the 50th anniversary of the Cullberg Ballet. The original costume was made by Eva Ek-Schaeffer and was recreated by Mylla Ek for the 50th anniversary. Martin Säfström was the lighting designer for the new set.

    With 14 dancers.

  • 3xBirgit

    Jubileumsföreställning med fri entré!

    2017 firar Cullbergbaletten 50 år. Jubileet pågår under hela våren och avslutas med final på Södra Teatern. Tre dansare i Cullbergbaletten; Adam Schütt, Eva Mohn och Daniel Sjökvist, skapar egna verk inspirerade av kompaniets grundare Birgit Cullbergs liv och verk. De unika tolkningarna valdes ut av en jury med Mats Ek, Ana Laguna, Cristina Caprioli, Stina Nyberg och Jefta van Dinther. Föreställningarna på Södra Teatern är Cullbergbalettens födelsedagspresent till publiken och presenteras på stora scen 20 maj kl. 19.00 och 21 maj kl. 16.00. Entrén är fri, först till kvarn gäller!

    Det kändes som det var min
    Av Eva Mohn
    Det kändes som det var min är en kollaborativ dans som har sitt ursprung i och är sammansatt av minnen, intryck, fragment och poesi från en dansares processer och upplevelser. ”Vi har intervjuat två dansare, Siv Ander och Karin Thulin, som arbetade med Cullbergbaletten från starten 1967. I intervjuerna delar de med sig av sina berättelser, historier, dansminnen och danserfarenheter. Med utgångspunkt i materialet har vi utvecklat en dans som bygger på minnen, berättelser och fantasier från våra tidigare dansare, samtidigt som vi avslöjar och delar med oss av våra egna. Vi gjorde det här som ett sätt att hylla en stor berättare och kvinna med rik fantasi, Birgit Cullberg. Det här är vårt sätt att använda dansen som en berättelse, poesi och fantasi och bygga en koreografi som känns som vår egen: ’just så här, precis så här, så här’.”

    Medverkande och musik: Eva Mohn, Eszter Czédulás, Eleanor Campbell
    Musiker: Erik Nilsson
    Scenografi: Eva Mohn, Mirko Guido
    Ljusdesign: Mirko Guido

    Momen
    Av Daniel Sjökvist
    Daniel Sjökvist har i sitt arbete låtit sig inspireras av Birgit Cullbergs Romeo och Julia och Sergei Prokofiev berömda musik är här dekonstruerad.

    Dansare: Katie Jacobson, Ninna Oom, Patricia Saliba
    Ljusdesign och repetitionsledare: Thomas Zamolo
    Ljudbild: Camille Prieux

    Re: Birgit
    Av Adam Schütt
    “Att titta på det arbete som utsökt dans är och att höra uppriktiga och personliga uttalanden och frågor, det är för mig en förlängning av Birgits arv. Är koreografi bara fysiskt arbete? Hur många berättelser kan uttryckas av kroppen på samma gång? Vad händer när jag återskapar Birgits arbete och samtidigt uttrycker min egen uppfattning?”

    Medverkande: Adam Schütt, Anand Bolder, Samuel Draper, Vincent Van der Plas
    Ljusdesign: Adam Schütt
    Scendesign: Gian Monti, Felix Breitholtz och Nytorgsverkstaden
    Koreografassistent: Mirko Guido

     

  • Against the Current, Glow

    Against the Current, Glow

    Den brasilianske koreografen Cristian Duarte skapade hösten 2015 sitt första verk för Cullbergbaletten till nyskapad musik på theremin och syntar av kompositören och musikern Tom Monteiro. Against the Current, Glow skapades som fyra unika soloprojekt för Cullbergbalettens dansare Anna Pehrsson, Samuel Draper, Agnieszka Sjökvist Dlugoszewska och Daniel Sjökvist.

    Utgångspunkten för Against the Current, Glow är idén om en expedition in i djupet av en dansare sensoriska arkiv. I sitt arbete fokuserade Duarte på dansarnas träningshistorik och rörelser från tidigare verk. De arbetade med idén om en mashup mellan tidigare och nya verk, mellan vad som hänt och vad som ska hända och hur denna samexistens påverkar dansarnas rörelseval och koreografi. 

    – För att skapa solot har jag försökt stimulera dansarnas minnen genom att blanda tidigare och nuvarande rörelsemönster och låta en ny känsla och uppfattning strömma fram. Ett hav fullt av minimalistiska detaljer, att gripa och glömma bort. När sinnet är muskler, borde det finnas möjlighet att göra tankeprocesser mer elastiska för att trotsa det linjära, som en organism som plötsligt kan simma mot strömmen. Andra livsformer kan glöda i den tidigare så bekanta omgivningen, sade Cristian Duarte om sitt verk för Cullbergbaletten.

    Cristian Duarte har varit verksam som dansare och koreograf sedan 1994 och har sin bas i São Paulo, Brasilien. Han tog examen från PARTS i Bryssel under ledning av Anne Teresa De Keersmaker 2002. 2013 var Cristian Duarte knuten till DOCH i Stockholm som en del i hans magisterexamen i koreografi.

  • Donna Winter (Nobelbanketten 2017)

    Cullbergbaletten medverkade vid Nobelbanketten i Stockholms stadshus på Nobeldagen den 10 december 2017. Cullbergbaletten framträdde tillsammans med Musica Vitae, Malin Broman och Lisa Långbacka i ett specialskrivet verk av den norske koreografen Ludvig Daae till musik av Lisa Långbacka och Antonio Vivaldi.

    – Jag vill med det här verket betona vinterglädjen i Skandinavien. Även om det är kallt och ibland utmattande så fortsätter livet under de mörkaste månaderna. Och så gör också dansen i det här nya stycket. Dansen rör sig genom och ovanpå vinterns melankoli och hårdhet, men insisterar ändå på energi och ljus, sade koreografen Ludvig Daae i samband med uruppförandet.

    Medverkande dansare: Agnieszka Sjökvist Dlugoszewska, Elliot Marmouset *, Eszter Czédulás, Eva Mohn, Gesine Moog, Giacomo Citton, Katie Jacobson, Suelem de Oliveira da Silva, Unn Faleide
    * Praktikant från ArtEZ, Arnhem

    Ludvig Daae 
    Ludvig Daae, född 1987, är en norsk koreograf och dansare, utbildad vid Kungliga Svenska Balettskolan och vid P.A.R.T.S i Bryssel. Han har arbetat med koreografer som Deborah Hay (US) och Mårten Spångberg (SE) och hans egna produktioner har visats i hela Europa. Han har bland annat koreograferat HYPERFRUIT, ett dans- och filmsamarbete med filmregissören Joanna Nordahl och Dance To Dance To som hade premiär i februari 2017 på MDT i Stockholm och på vilket Nobelfestens verk för Cullbergbaletten baserades. I december 2015 firade Ludvig 100 föreställningar i 10 olika länder av hans soloverk MM, i Sophiensaele i Berlin. MM utsågs till ”Topp 10 scenföreställningar i Portugal 2014” och Ludvig utnämndes till ett av ”de unga hoppen för europeisk dans” av den tyska danstidningen Tanz.